Att bo och leva i Tanzania

Idag är vi extra glada att presentera vår vän Malin, som bor och lever i Tanzania och delar med sig på sin blogg. Hon delar med sig av hur det är att bo i en kultur så vitt skild från vår egen - läs och njut!

En dag i Tanzania
Jag har blivit tillfrågad att köra ett gästinlägg här, vilket jag gärna gör. Jag bloggar ifrån www.afrikamalle.blogg.se där jag skriver lite om mitt vardagliga liv som bosatt i Tanzania. Idag sitter jag på ett café i stan, Arusha, för att få undan lite skolarbete och liknande. Utanför har det precis börjat regna, väldigt skönt. Det har inte regnat ordentligt på ett halvår, så det mycket välbehövligt. Jag önskar jag kunde skriva ner med ord känslan av regnen här. Det är som en känsla av helt ny luft, friskt och skönt – man kan andas lätt igen.

Så, jag bor i Arusha, Tanzania. Kilimanjaro, Serengeti och Ngorongoro är ibland många av de fantastiska platser som jag har förmånen att bo nära. Det är med säkerhet de ställen som kommer upp först om du googlar Arusha eller Tanzania. Det finns dock så mycket mer. Det är ett helt fantastiskt ställe att bo på. Det finns allting man behöver, bra affärer, fin frukt, uteliv och café med gott kaffe. Vad mer behöver man?

Jag har sedan ett och ett halv år varit bosatt här permanent tillsammans med min pojkvän, som kommer ifrån Arusha. Vi träffades första gången för drygt två år sedan då vi jobbade tillsammans. Jag jobbade ideellt med en organisation baserad här och i Sverige. Vi jobbade för att starta upp ett Women Empowerment projekt. Jag hade planer på att flytta hit redan innan jag mötte honom, men han gjorde mitt val lättare. Nog om kärleken, mer om Tanzania!

Jag kom hit första gången för tre år sedan, också då som volontär. Jag arbetade på ett barnhem tillsammans med en annan tjej ifrån Sverige. Vi skapade själva ett projekt och insamling där vi skramlade pengar för att dra in vatten i huset. Barnen levde alltså endast med en vattenkälla i trädgården. Det funkar, men inte så praktiskt. Vi hade många generösa nära och kära, och fick snabbt ihop pengar till alltihop. Under de tre månader jag arbetade på barnhemmet fick jag lära känna många fantastiska människor, och även mig själv. Jag tyckte att jag förändrades otroligt mycket på den korta tid jag var här, men det skulle senare visa sig att det bara var en början till all förändring.

Jag blev stört förälskad första gången. Tanzania tog mig med storm, jag kunde inte tänka mig att fortsätta leva helt och hållet i Sverige. Så några månader senare åkte jag tillbaka, som jag nämnde ovan. Jag åkte till Sverige två gånger under det halvåret innan jag flyttade hit, för att arbeta och ordna med min flytt – sen drog jag!

Och det var faktiskt där allt började, på riktigt. Jag hade innan min flytt varit i Tanzania tre gånger, allt var toppen, livet var fantastiskt här. När jag flyttade hit i Augusti  -15, då fick jag smaka på det ”riktiga” Tanzania. Jag har stött på så otroligt många motgångar. Jobb har inte fungerat, jag har varit luspank, jag har mött hinder som jag aldrig skulle kunna drömma om. Men! Jag har klarat det. Mycket till stor hjälp av min pojkvän, men eftersom jag är en så otroligt envis människa som gärna gör saker själv, har jag fått stå där och växa.

Ibland har det varit tuffa stunder men nu när jag kan titta tillbaka på de tillfällen är jag stolt. Stolt och glad att jag faktiskt klarade mig ur de situationerna, och att jag lärde mig någonting ifrån varje hinder. Det är någonting jag rekommenderar alla. Inte nödvändigtvis att flytta till Tanzania. Men res! Gör saker ni inte är bra på, gör saker ni inte har en aning om hur man gör. Ni kommer lösa det, och ni kommer växa. Enligt mig finns det ingenting dåligt som kan komma av att utforska nya ställen, ingenting dåligt kan komma utav att resa.

Jag har naturligtvis haft fantastiska stunder också. Mestadels helt underbara. Jag kan ibland komma på mig själv sitta fast i ett rus, ett rus som jag aldrig känt tidigare. Det är som att en känsla av genuin lycka sköljs över mig. Och så bara den stannar där, den där känslan. Det där suget efter den lyckan gör att jag aldrig kan se detta som någonting annat än mitt hem. Jag blir inspirerad här, av människor, livsstilen, naturen, allt!

Jag kan inte riktigt sätta finger på vad det är som ger mig denna känslan, till stor del är det nog människorna och det simpla livet. Allting är möjligt. Människor är öppna, snälla och trevliga mot alla, det är lätt att skaffa vänner här, man kan till och med känna att man tillhör familjen här. Det finns ett uttryck på Swahili, Tanzanias språk, ’pole pole’ Det betyder Långsamt. Pole pole kan verkligen beskriva hur livet fungerar här. Det är inte någon stress, allting löser sig, låt saker ta tid. Detta är någonting som jag hade väldigt svårt att ställa mig in med, med tanke på tempot som ofta finns i Sverige. När man väl kommer in i Pole Pole – tänk, så ser man tjusningen med det.

Det finns dagar då jag vill ta Pole Pole och gömma någonstans där solen aldrig skiner, dagar då man helt plötsligt är väldigt svensk igen. Dessa dagar går förbi, och man inser snabbt att det inte hjälper att stressa någon, eller någonting!

Nu har det slutat regna, men det luktar sådär himla gott, som bara ett regn kan. Min kompis kommer snart hit på en kopp kaffe och lite struntprat. Ikväll grillar vi kanske någonting gott efter min aerobicsträning, sen blir det den vanliga koppen te ute på terrassen med hundarna som stör.

Ett helt vanligt ”svenssonliv” med en twist.

Tack för ni tog er tid att läsa, kika gärna in på min blogg där ni kan läsa om pågående projekt med Masai kvinnor, och se mer av mitt vanliga liv, på en ovanlig plats.